måndag 18 juli 2011

Ångest.

Det ordet förknippar många med alkohol. De som inte minns vad som hände dagen innan för att dom drack för mycket. Jag däremot har och lider av en helt annan ångest. Diagnosen är inte fastställd men panikångest ligger nära till hands. De som aldrig upplevt det har väldigt svårt att förstå när man försöker förklara. Jag hade aldrig förstått för 6-7 år sen men nu vet jag vad ångest är. Min ångest alltså.

Den kan egentligen komma lite överallt, när som helst och var som helst. Men klart jobbigast är större folksamlingar eller där man inte känner sig trygg. Jobbigt kan det även bli om man besöker en affär eller en pub, och då behöver det inte ens vara folk i butiken eller i restaurangen. Jag brukar kalla det vibbar. Man tror man ska svimma, man får tyngre att andas men ändå måste jag säga att känslan är oerhört svår att förklara.

Först provade jag med terapi. Gick jättebra till en början men effekten efter några besök uteblev. Till sist stegade jag in till min läkare och förklarade hur jag kände. -Du vill ha medicinsk hjälp frågade hon. Och så fick det bli. En del är emot piller mot ångest medans andra ser det fullt naturligt att äta ett piller om dagen för att må bra. Nu tar jag ett piller om dagen och mår klart bättre av det.

Det värsta med ångesten som jag upplevt är att man kan ha fått en inblick i hur dåligt en människa kan må och som inte vill vara med längre. Missförstå mig inte, dom tankarna har ALDRIG funnits men man kan kanske förstå dom till 1%.

Allt började när jag svimmade 2 gånger på offentlig plats. Min kropp blev osäker och jag hade vibbar nästan varje dag. Dom kommer nu oxå men inte alls som innan jag började med pillren. Jag har fått tacka nej till fester hos goda vänner bara för att jag mått dåligt, eller rättare sagt haft ångest. Hemma mår man dock bra så då har man fått ta en del tråkiga beslut utan att egentligen kunna berätta varför.

Något som kallas reptilhjärnan (!) är det som styr ångesten.

Nu mår jag dock jättebra och får inte vibbar som förut. Dock händer det och då är det jobbigt.

Mitt motto är att Leva livet! och det gör jag, ibland med lite ångest men oftast utan vilket känns riktigt bra!
---

Regnigt och blött på jobbet men det gick det oxå!!
---

Min tur i travbolaget i helgen och fick en lite trixig omgång. Men det är bara att börja plugga och se om man kan skrapa ihop några rätt. Dessutom kan jag ju välja vad jag ska spela, summan ska iaf ligga runt 400:- (100:- var i veckan lägger vi).
---

58 dagar kvar till elitseriepremiären.
---

Ha en riktigt bra vecka med allt vad det innebär!! /R

Inga kommentarer: